Husbilsdäck: vilka sparar verkligen diesel?

Nästa uppsättning däck förtjänar en närmare titt.

Den som kör långt med husbilen märker snabbt de höga dieselpriserna. Då är det naturligt att undra om däcken åtminstone kan bidra till att spara bränsle. Det korta svaret är ja: rullmotståndet spelar roll. Frågan blir särskilt intressant när däcken ändå behöver bytas.

För mig kommer godkänd dimension, bärighet och våtgrepp först. När det är klart är det värt att jämföra bränsleeffektiviteten. Ett däck som rullar lätt men bromsar dåligt på våt väg vore inget bra val för min husbil.

Det finns transportbilsdäck med A i rullmotstånd och A i våtgrepp. Ett exempel är Continental VanContact Eco i 215/75 R16 C 116/114 R. Bland särskilda husbilsdäck med CP-märkning sticker Bridgestone Duravis Camper All Season ut: i 225/75 R16 CP 118/116 R får det B/A. Michelin CrossClimate Camping får C/A i samma dimension och belastningsklass.

Det gör Bridgestone intressant vid en jämförelse av märkningen. Om det också är bättre när det gäller komfort, slitage och köregenskaper svarar märkningen inte på. Värden för fler dimensioner finns i däckjämförelsen nedan.

Vad är skillnaden mellan A, B och C?

Vid varje hjulvarv trycks däcket ihop och deformeras. Då går energi förlorad som värme. Rullmotståndet beskriver hur stor förlusten är. EU:s däckmärkning klassar det från A till E: A rullar mest energieffektivt, E minst effektivt.

Bokstäverna vid regnsymbolen bedömer däremot våtgreppet. Ett däck med B/A har alltså klass B i rullmotstånd och A vid våtbromsning. Det är inget totalbetyg. Vattenplaning, torrbromsning, styrkänsla och livslängd är också viktiga, men finns inte med på etiketten.

Decibelvärdet beskriver ljudet utanför fordonet. Det säger inte säkert om det kommer att dåna i hytten. Bergsymbolen med snöflinga, ofta kallad ”3PMSF”, visar att snöegenskaperna har provats. Den finns på vinterdäck och många året runt-däck, även på vissa AT-profiler.

En klass bättre: hur mycket lägre förbrukning blir det?

B i stället för C motsvarar inte ett fast antal liter. Klasserna är intervall: två däck kan ligga precis på var sin sida om en gräns eller betydligt längre ifrån varandra. Motorn arbetar dessutom mot bland annat luftmotstånd. Mindre förluster i däcket ger därför inte lika stor procentuell minskning av dieselförbrukningen.

Som en fingervisning anger ADAC i sin allmänna förklaring av däckmärkningen ungefär 0,5 l/100 km mellan A och E. Det är ett riktvärde för personbilar, ingen uppmätt besparing för en lastad Ducato. Skillnaden mellan C och B är dessutom betydligt mindre än över hela skalan.

För ett första urval räcker detta: bland jämförbara, lämpliga däck är en bättre effektivitetsklass en fördel. Den faktiska besparingen behöver mätas på fordonet.

Hur mycket mer bränsle drar AT-däck?

AT-däck passar utseendemässigt bra på en plåtis. Och den som ofta kör på löst underlag har andra behov än den som tar motorvägen till campingen. Men jag skulle inte köpa ett grovt mönster bara för en enstaka grusinfart. Nackdelarna på asfalt följer trots allt med på varje resa.

När man byter från ett bränslesnålt vägdäck till ett grovt AT-mönster bör man räkna med högre förbrukning. Men jag skulle inte översätta det till en generell extra liter eller två. Däcken, fordonen och ombyggnaderna skiljer sig för mycket åt.

Vad förare faktiskt berättar

Tom på 7globetrotters beskriver ungefär en halv liter högre förbrukning efter cirka 25 000 km med Falken Wildpeak AT3WA. Hans husbil är en Mercedes 711 med 5,6 tons resvikt och däck i 235/85 R16. Den viktiga detaljen: tidigare körde han på Nokian Rotiiva AT, alltså också AT-däck. Det är en intressant långtidserfarenhet, men ingen generell ökning jämfört med vägdäck.

I adVANtours berättelse om däckbytet verkade förbrukningen först ha ökat kraftigt efter bytet till större General Grabber AT3. Senare korrigerade författaren sin bedömning på grund av den ändrade rullomkretsen. Eftersom både dimension och lufttryck också ändrades går skillnaden inte heller här att tillskriva enbart AT-mönstret.

De fem AT-varianterna i vår jämförelse ligger i D eller E för rullmotstånd. General Grabber AT3 i 235/65 R16 C 121/119 R har exempelvis D, medan BFGoodrich All-Terrain T/A KO2 i LT225/75 R16 115/112 S har E. Bränslesnåla vägdäck kan nå A eller B. För dessa versioner talar det emot AT som sätt att spara bränsle, men ger ingen fast skillnad i liter.

Den avgörande frågan för mig skulle därför vara: hur ofta behöver jag verkligen AT-däckets egenskaper? Den som ofta kör grusleder kan medvetet acceptera kompromisserna. Den som nästan bara reser på asfalt bör åtminstone ta med ett bra väg- eller året runt-däck i urvalet.

AT beskriver användningsområdet; sommar, vinter och året runt beskriver säsongen. Därför går det att välja exempelvis ”Året runt” och ”AT” samtidigt i jämförelsen. Märkningen LT på vissa modeller står för Light Truck. Det gör inte automatiskt däcket till en lämplig ersättare för C eller CP.

Vår Boxer visar varför förbrukningsjämförelser är knepiga.

Vi kör själva en Peugeot Boxer L3H2 från 2018. Den var från början en Light på 3,3 ton och fick sin tillåtna totalvikt höjd till 3,5 ton. Nu sitter det 235/65 R16-däck på den. I vår erfarenhetsrapport om Boxer beskrev vi ungefär 10,1 l/100 km enligt färddatorn.

Med större hjul ändrades också rullomkretsen. Redan det gör att de visade värdena före och efter ändringen inte utan vidare går att jämföra. Dessutom byggdes fordonet om till camper och blev tyngre. Enbart en högre visad förbrukning bevisar därför inte att däcken drar mer bränsle.

Vill man veta mer om sin egen husbil bör man anteckna tankade liter och körsträcka under flera tankningar, helst vid liknande hastighet och resvikt. Efter ett dimensionsbyte behöver även avståndsmätningens noggrannhet kontrolleras. En enda semesteretapp i motvind säger inte mycket som däcktest.

Vilken däckdimension passar din camper?

Modellnamnet räcker tyvärr inte. En Ducato Light har andra hjul än vissa Maxi-versioner eller fordon med höjd tillåten totalvikt. På Sprinter tillkommer skillnaden mellan enkel- och dubbelmontage. De här dimensionerna är bra utgångspunkter:

Fordonshandlingarna, CoC och eventuella dokument för höjd totalvikt eller ändrade hjul är avgörande. Vår egen Boxer med 235/65 R16 visar tydligt varför en allmän dimensionslista för Ducato inte täcker varje fordon.

C eller CP: måste det vara ett husbilsdäck?

C betecknar transportbilsdäck, CP däck som är särskilt utformade för husbilar. CP innebär inte automatiskt högre bärighet: det är belastningsindexet som anger den. Om CP krävs för fordonet kan man inte bara montera ett C-däck med bättre effektivitetsmärkning i stället.

På vissa VW-campers kan även XL-däck vara aktuella. Det är förstärkta personbilsdäck, inte CP-däck. Även här måste godkännande, bärighet och hastighetsindex stämma.

När det gäller vikt är axeln avgörande.

En husbil på 3,5 ton fördelar inte exakt en fjärdedel av vikten på varje hjul. Ett fullt bakre garage eller cyklar baktill belastar framför allt bakaxeln. Att bara räkna fyra gånger 875 kg och anse däckfrågan löst vore därför fel.

Vid en tillåten axellast på 2 400 kg med enkelmontage behövs matematiskt minst 1 200 kg per däck. Det motsvarar minst belastningsindex 115 med 1 215 kg. Ojämn fördelning mellan höger och vänster kan kräva högre bärighet; föreskrivna värden och lufttryck gäller fortfarande.

I en beteckning som 118/116 R gäller det första indexet för enkelmontage och det andra för dubbelmontage. Det innebär 1 320 respektive 1 250 kg per däck. R på slutet anger hastighetskategorin upp till 170 km/h.

Även för husbilar på 4,25 eller 5,5 ton måste man utgå från axellaster, fälgar och godkända däck. Ett högre belastningsindex höjer inte i sig fordonets tillåtna totalvikt.

Vilka däcktester hjälper vidare?

Jag skulle börja med märkningen och sedan läsa ett bra däcktest. Där framgår hur däcket bromsar och uppför sig, och om den goda effektiviteten kostar på andra områden.

Så skulle vi göra vid nästa däckköp

Först fastställa godkänd dimension och nödvändigt belastningsindex, sedan välja om sommar-, vinter- eller året runt-däck passar resorna. Inom det urvalet skulle jag söka bra våtgrepp och lågt rullmotstånd. AT skulle vara aktuellt om körning utanför asfalterade vägar motiverar kompromissen.

Före det lönar sig något mindre spektakulärt: väg husbilen resklar och kontrollera däcktrycket. Rätt tryck beror på fordon, däck och belastning. Att alltid fylla 5,5 bar eller bara släppa ut luft för bättre komfort är ingen bra grund. Efter en ändring skulle jag be tillverkaren om rätt tryckrekommendation.

Och jag skulle fortsätta köra på den befintliga uppsättningen om den fortfarande är bra. Nya däck och montering kostar pengar först. Att välja en effektiv version vid det normala bytet är rimligt. Att köpa fyra däck i förtid för en osäker bränslebesparing skulle vara svårt för mig att motivera.